2018-05-20

Miljöpartiet har gjort mest för Miljön

Snart har Miljöpartiet suttit i regering sin första mandatperiod. Miljön och klimatet är Miljöpartiets högsta prioritet, därför har Miljöpartiet fokuserat på att genomföra reformer som gör så stor skillnad för klimatet och miljön som möjligt. Borgerliga debattörer och lobbyorganisationer har försökt sätta bilden av att Miljöpartiet inte åstadkommit så mycket i regering, det är såklart inte sant. Miljöpartiet har den bästa miljöpolitiken och är det parti som fått igenom mer bra miljöpolitik än något annat parti någonsin. Först tar vi en titt på viktiga beslut för klimatet. Därefter tar vi en titt på viktiga beslut för den biologiska mångfalden och andra viktiga beslut för miljön.

55 viktiga klimatbeslut från regeringen sedan valet 2014. Från Miljöpartiets klimatfärdplan.

Med Miljöpartiet vid makten har Sverige gjort mer än någonsin tidigare för att snabbt minska klimatpåverkan i Sverige och världen. Globalt ser många upp till oss. Vi vill ännu mer, men är stolta över de förbättringar vi har förverkligat under vår första tid vid regeringsmakten. Här följer en lista på 55 klimatbeslut som Miljöpartiet har drivit igenom eller varit med om att driva igenom. Naturvårdsverket bedömer att att utsläppen kommer att minska kraftigt med beslutad politik.

1. Klimatpolitiska ramverket. Prop 2016/17:146 överlämnades till riksdagen den 9 mars 2017 med de viktigaste delarna:

a. En svensk klimatlag. Klimatlagen lagfäster dels att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen, dels hur arbetet ska bedrivas. Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Regeringen ska vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås. Den nya klimatlagen träder i kraft den 1 januari 2018.

b. Ett nytt långsiktigt klimatmål. Målet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

c. Etappmål för transportsektorn. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

d. Klimatpolitiskt råd. Regeringen inrättar ett klimatpolitiskt råd med uppgift att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen.

2. Parisavtalet. I december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal. Ett globalt klimatavtal är en milstolpe för världen och samarbetet för hållbar utveckling. Sverige var med framgång pådrivande för ett avtal som stärker klimatarbetet över tid.

3. Sverige ratificerar Parisavtalet den 13 oktober 2016. Detta innebär att Sverige formellt åtagit sig att genomföra avtalet. Sverige bidrog också konstruktivt till att förbereda EU:s ratificering av Parisavtalet.

4. Gröna klimatfonden. Regeringen har beslutat om att bidra med fyra miljarder kronor till Gröna klimatfonden. Bidraget omfattar perioden 2015–2018 och är det mest ambitiösa bidraget per capita av alla givarländer. Sverige är också stora bidragsgivare till Globala Miljöfonden och Anpassningsfonden.

5. 100 procent förnybar el 2040. Under 2016 nådde regeringen en överenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Överenskommelsen utgör en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

6. Fossilfritt Sverige. År 2015 lanserade regeringen Fossilfritt Sverige, ett initiativ som vänder sig till relevanta aktörer, såsom näringslivet och kommunerna, för konkreta åtgärder i syfte att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Den nationella samordnaren Svante Axelsson leder arbetet.

7. Nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Regeringen har även tillsatt en nationell miljömålssamordnare för näringslivet som har bidragit till en ökad dialog om klimat och miljö med företagsledare.

8. Klimatklivet. Regeringen satsar drygt 4 miljarder kronor på lokala och regionala klimatinvesteringar under perioden 2015–2020. Den förväntade effekten av hela satsningen 2015–2020 är årliga utsläppsminskningar på cirka 1,5 miljon ton koldioxidekvivalenter. Klimatklivet har redan idag lett till att laddpunkterna för elbilar ökat med över 300 procent.

9. Annullerade utsläppsrätter. Regeringen har hittills under mandatperioden tagit beslut om annullering av utsläppsenheter motsvarande ett utsläppsutrymme på cirka 94,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter utanför EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Det innebär att Sverige väljer att inte använda utsläppsutrymmet för måluppfyllelse och heller inte sälja dessa utsläppsenheter vidare till andra länder. Det annullerade utsläppsutrymmet motsvarar nästan två års utsläpp från Sverige (53 miljoner ton).

10. Bonus-malus. Regeringen inför ett bonus-malus-system som innebär bonusar i form av pengar till de som köper bilar (personbil, lätt lastbil eller lätt buss) med låga utsläpp och skattehöjningar för bilar med höga utsläpp av klimatgaser.

11. Flygskatt. Regeringen inför en flygskatt på alla flyg som avreser från en flygplats i Sverige, för att även flyget ska bidra till att täcka delar av sina miljökostnader. Tidigare var flyget fråntaget all typ av bränslebeskattning, vilket skiljer det från andra transportslag.

12. Ändrad bilförmån. Regeringen ändrar bilförmån för att anpassa förmånsbeskattningen av bilar till det nya bonus-malus-systemet. Bland annat tas fordonsskatten, inklusive malusen (dvs. skattehöjning för bilar med höga utsläpp), med i beräkningen. Dessutom lyfts trängselskatten och andra vägskatter ur bilförmånen och beskattas separat.

13. Återtagit inspektionen av järnvägsunderhållet. Regeringen har flyttat tillbaka ansvaret för inspektion av underhållsarbetet från privata företag till Trafikverket. Regeringen har även ökat anslagen till kollektivtrafik i glesbygd och ökat järnvägsunderhållet med över 1,4 miljarder kronor per år under perioden 2016–2018.

14. Bränslebytet. Regeringen inför en reduktionsplikt för bensin och dieselbränslen. Det ska leda till minskade utsläpp från dessa bränslen genom en ökande andel biodrivmedel. Det indikativa målet till 2030 är att utsläppen ska minska med 40 procent, vilket bedöms leda till drygt 50 procent biodrivmedel i bensin och dieselbränslen.

15. Höjning och indexering av bensin och dieselskatterna. Detta ska stimulera till en omställning till minskade växthusgasutsläpp från vägtrafiken. Det ska också bidra till en överflyttning av gods från väg till sjöfart och järnväg.

16. Elbusspremie. Regeringen har infört en premie för att gynna introduktionen av eldrivna bussar. Hittills har 350 miljoner kronor avsatts. Åtgärden bidrar till en bättre stadsmiljö med mindre buller och luftföroreningar.

17. Stadsmiljöavtal. Regerinen bidrar till en hållbar stadsutveckling genom stöd till kommuner som vill utveckla kollektivtrafiken och minska utsläppen.

18. Industriklivet. Regeringen satsar 300 miljoner kronor per år mellan 2018–2040 för att hjälpa svensk industri att ta klivet mot ett nollutsläpp av växthusgaser. Satsningen innebär stöd till företag hela vägen från forsknings- och innovationsprojekt till demonstrations- och fullskaliga anläggningar.

19. Fortsatt nedsatt förmånsvärde för miljöbilar. Åtgärden innebär att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar förlängs med tre år, dvs. t.o.m. det beskattningsår som slutar den 31 december 2019.

20. Ladda-hemma stöd. Ett nytt ladda hemma-stöd har skapats för att göra det enklare och billigare för hushåll att installera laddpunkter för elfordon vid hemmet.

21.Ökat stöd till klimatrådgivning. Det statliga stödet för kommunal energi- och klimatrådgivning förlängs och utökas för att underlätta klimatsmarta lokala beslut.

22. Stärkt klimatforskning. I forskningspropositionen utpekas klimat som en av de samhällsutmaningar som forskning och innovation behöver svara upp mot. Under 2017 gav regeringen Formas i uppdrag att inrätta och driva ett tioårigt nationellt forskningsprogram om klimat. Satsningen omfattar 25 miljoner kronor 2017 och därefter ytterligare 50 miljoner kronor 2014

23. EU:s klimat- och energiramverk till 2030.I oktober 2014 antog Europeiska rådet slutsatser som bl.a. angav att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 40 procent inom EU fram till 2030 jämfört med år 1990.

24. Minska det stora överskottet av utsläppsrätter i EU ETS, EU:s system för utsläppshandel. I februari 2017 kom EU:s medlemsstater överens om regler för utformningen av ETS efter 2020. En marknadsstabilitetsreserv, MSR, inom EU:s utsläppshandelssystem träder i kraft 2019 och kommer att minska det stora överskottet av utsläppsrätter i EU ETS som finns på marknaden idag.

25. Infrastrukturpropositionen. Klimatförändringarna tas upp som en av de viktigaste prioriterade samhällsutmaningarna, särskilt transportsektorns klimatpåverkan behöver fortsätta att minska kraftigt. Regeringen går vidare med planerna på höghastighetståg.

26. Cykelstrategi. En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling presenterades i april 2017. Cykling kan bidra till att minska resandets miljöpåverkan, trängseln i tätorter och till en bättre folkhälsa. Strategin innehåller beskrivningar av nuläge och utmaningar samt prioriterade insatsområden. En tvåårig satsning om 25 miljoner kronor 2016 och 75 miljoner kronor 2017 görs. Det har även gjorts en översyn av regler med betydelse för cykling.

27. Premie för elcyklar. Regeringen har infört en premie för elcyklar och elmopeder för privatpersoner: upp till 10 000 kronor för den som vill transportera sig klimatsmart.

28. Resfria möten. Regeringen har gett 62 myndigheter i uppdrag att minska sina utsläpp från resor och transporter genom att ansluta sig till Trafikverkets tiostegsmetod för resfria möten i myndigheter (REMM). Uppföljningen av de myndigheter som tillämpat metoden sedan tidigare visar på betydande utsläppsminskningar och kostnadsbesparingar.

29. Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet. I uppdraget har ingått att ta fram en strategisk plan för omställningen, att samordna arbetet och att föra dialog med relevanta aktörer och aktörsgrupper. Den strategiska planen överlämnades till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) den 28 april 2017.

30. Uppdrag till Energimyndigheten att utlysa och samordna de statliga innovationsfrämjande insatserna för minskade processutsläpp inom svensk industri. Insatserna avser i huvudsak förstudier, innovationssamarbeten och spridning av nya system och tekniker. För åren 2016-2019 avsätts 35 miljoner kronor (5 miljoner 2016-2017, 10 miljoner 2018 och 15 miljoner 2019).

31. Hållbar kollektivtrafik i landsbygd. Regeringen har gett Trafikverket och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i uppdrag att främja hållbara transporter på landsbygden.

32. Reformerat reseavdrag. Regeringen har beslutat att reseavdraget ska ses över i syfte att i högre grad gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, bidra till klimatmålet för transportsektorn 2030 och minska skattefelet kopplat till reseavdragen.

33. Ökat stöd till solel och förenkling för den som vill sätta upp solceller. För att skynda på utbyggnaden av solcellsanläggningar satsar regeringen en halv miljard kronor i stöd 2018. För att förenkla för villaägare med solceller på taket som säljer överskottsel slopas momskravet för företag med liten omsättning. Regeringen har också infört en skattereduktion för mikroproducenter av förnybar el.

34. Stöd till energilagring. För att öka möjligheterna att lagra egenproducerad el fö- reslår regeringen en satsning på stöd till energilagring. Sammanlagt avsattes 175 miljoner kronor under perioden 2016–2019.

35. Utökat elcertifikatsystemet för förnybar energi. Förslaget innebär att ambitionen inom stödsystemet för förnybar energi, elcertifikaten, ska tillföras 18 TWh (terawattimmar) i jämn takt. Den nya satsningen kommer att ge Sverige ett tillskott på förnybar el motsvarande hushållselen för över 3,5 miljoner villor.

36. Nationellt forum för smarta elnät. Regeringen beslutade att inrätta ett nationellt forum för smarta elnät med fokus på att främja och utveckla dialog om smarta elnäts möjligheter. Satsningen kostar 10 miljoner kronor per år under perioden 2016–2019.

37. Kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI permanentas från 2016.

38. Ökat stöd till klimatanpassning. Arbetet med kunskapshöjande och förebyggande insatser för att anpassa samhället till ett förändrat klimat fortsätter. Regeringen har beslutat om att höja anslaget för klimatanpassning och förebyggande insatser mot jordskred och andra naturolyckor. Satsningen möjliggör fler förebyggande åtgärder mot naturolyckor, som förväntas öka i ett förändrat klimat.

39. Hållbarhet blir ett grundkrav på premiepensionens fondtorg. I samband med att åtgärder vidtas för att öka tryggheten på fondtorget kommer även alla fonder att behöva visa på att kapitalet placeras ansvarsfullt.

40. Strategi för att fasa ut fossila investeringar från internationella institutioner. Nya strategier för Sveriges samarbete med Världsbanksgruppen, Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB), Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) och FN:s internationella jordbruksutvecklingsfond (IFAD). Med strategierna höjer regeringen ambitionerna vad gäller utvecklingsbankernas arbete med miljö- och klimatfrågor för att fasa ut fossila investeringar.

41. Klimat- och miljöfrågor genomsyrar utvecklingssamarbetet. Det har nu lagts in som centrala delar i relevanta samarbetsstrategier och i det nyantagna policyramverket.

42. Swedfund ges ett kapitaltillskott. Swedfund, statens utvecklingsfinansiär för hållbart företagande, får ett tillskott på 400 miljoner kronor för att utveckla verksamheten vad gäller investeringar inom miljö- och klimatområdet. Swedfunds ägaranvisning har även förtydligats inom detta område.

43. Överenskommelse om klimatsamarbete med Kalifornien. Intentionsförklaringen är ett första steg mot ett utökat svenskt samarbete med Kalifornien på klimatområdet. Sverige och Kalifornien kommer gemensamt att verka för högre globala ambitioner exempelvis genom fokus på att stötta icke-statliga aktörer inför kommande internationella klimatförhandlingar.

44. Nattågen räddas. För att stärka nattågstrafiken i Sverige långsiktigt ser regeringen behov av en särskild satsning på nattågstrafik. Förslaget är att en operatör får i uppdrag att bedriva nattågstrafik under en viss tidsperiod och att det därmed skapas förutsättningar för att investera och rusta tågen. Det skulle göra att nattågstrafiken är säkrad för en längre tidsperiod.

45. Regeringens strategi för hållbar upphandling och en ny myndighet: Upphandlingsmyndigheten. I den nya Upphandlingsmyndigheten sätts bl.a. hållbar upphandling i fokus. Myndigheten tar fram kriterier för klimatsmart upphandling som skapar förutsättningar för klimatsmart beteende och klimatsmarta produkter och tjänster.

46. Beslut om att alla budgetförslag ska miljö- och klimatanalyseras.

47. Nytt mål för finansmarknadsområdet. I budgeten för 2016 lade regeringen till ett mål om att finansmarknaden ska bidra till en hållbar utveckling. Detta är styrande för bland annat Finansinspektionens verksamhet.

48. Ny AP-fondslagstiftning. AP-fonderna förvaltar pensionssystemets buffertkapital. Det är centralt att detta arbete sker ansvarsfullt och i linje med de internationella konventioner som Sverige ratificerat.

49. Utredning av Gröna obligationer. Gröna obligationer pekas av många ut som ett viktigt hjälpmedel för att kanalisera kapital till klimatomställningen. I syfte att öka utbudet av gröna obligationer och utröna om svenska staten kan ge ut statliga gröna obligationer har regeringen tillsatt en utredning.

50. Det blir lättare att jämföra fonders hållbarhetsarbete. Regeringen tillsatte strax efter att den tillträdde en utredning som ska öka jämförbarheten mellan fonders hållbarhetsambitioner. I linje med detta la regeringen i september 2017 ett lagförslag.

51. Svanenmärkta fonder. På uppmaning av regeringen har nordisk miljömärkning initierat ett projekt för att miljömärka fonder. Märkningen kommer, med start 2017, att ges till de fonder som klarar de högt ställda hållbarhetskriterierna.

52. Sänkt moms på mindre reparationer och avdrag på reparationer av vitvaror i hemmet.

53. Regeringens handlingsplan för hållbar konsumtion beslutades hösten 2016. Handlingsplanen omfattar bl.a. nya plattformar för hållbar konsumtion. Hållbara konsumtionsmönster är en förutsättning för att nå klimatmålen, inte minst med tanke på konsumtionsbaserade utsläpp.

54. Energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin. Regeringen återinför ett särskilt energieffektiviseringsprogram motsvarande det tidigare programmet PFE.

55. Stöd för grönare städer. Regeringen inrättar ett nytt stöd för grönska i städer. Stödet ska ge fler åtgärder för grönare städer, stadsnära grönska, ekosystemtjänster i urban miljö och barns utemiljöer.

Källa: Miljöpartiets klimatfärdplan

Biologisk mångfald och Miljö

En annan akut miljöfråga är att skydda den biologiska mångfalden. Enligt forskare vid Stockholms universitet är det minst lika akut som klimathotet. Därför har Miljöpartiet jobbat hårt med allt från att hindra farliga kemikalier och plaster att förorena miljön till att skydda värdefull natur så att djurarter inte ska utrotas. Här följer en lista på vad som Miljöpartiet har drivit igenom denna mandatperiod.

1. Ojnareskogen skyddas. Regeringen har fattat beslut om att utse Ojnare på Gotland till Natura 2000-område. En viktig seger för den biologiska mångfalden och för miljörörelsen.

2. Skydd av värdefulla skogar i Sverige. 4 miljarder satsas på att skydda värdefull natur och cirka 75 000 hektar har skyddats. Förra alliansregeringen beslöt om ökade arealer med skyddad skog till år 2020 men utan att skjuta till pengar till markägarna. Nu ser Miljöpartiet till att markägarna även får betalt.

3. Kraftig höjning av Skogsstyrelsens anslag till bildande av biotopskydd och naturvårdsavtal. Här gäller samma sak som ifråga om reservaten att markägarna i ökad utsträckning nu kan få betalt för skogen

4. Landsomfattande ny nyckelbiotopsinventering under tio år

5. Nästan fördubblat anslag till Naturvårdsverkets för skötsel av reservat och naturum. Många skogar behöver insatser ex bränning eller borttagande av gran för att få bort tjocka förnaskikt och även för att gynna lövträden som varit bekämpade under 1900-talet

6. Återställande och höjning av anslaget till Artdatabanken så att Svenska Artprojektet kan fortsätta med utgivning av böcker om olika artgrupper och även digital utgivning. Svenska Artprojektet är unikt där vårt lands cirka 60 000 flercelliga arter kommer att presenteras. Bara Costa Rica och Sverige har något liknande projekt och Svenska Artprojektet har hyllats i stora välrenommerade tidskrifter som Nature.

7. De statliga myndigheterna Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket ska öka andelen hyggesfritt

8. Skogsstyrelsen får särskilt och större anslag för att informera om hyggesfria metoder

9. Satsning på tusentals gröna jobb hos Skogsstyrelsen för röjning av stigar, skyltning, restaurering av ängar mm för långtidsarbetslösa

10. Fler steg för att minska plast och mikroplaster i haven. Plasten i haven är ett av de största globala miljöproblemen. För att angripa både källorna och effekterna av problemet har regeringen idag beslutat dels om ett förbud att använda mikroplast i vissa kosmetiska produkter, dels om ett bidrag till de kommuner som vill städa bort plast från Sveriges havsstränder.

11. Bättre skydd av marina områden. De satsningar som regeringen gjort på skydd av marina områden har gjort att Sverige dubblerat arealen skyddad havsmiljö på bara ett år: från 6,7 till 13,6 procent. Sverige har därmed nått målet om att skydda minst 10 procent av våra havsområden till 2020.

12. Krafttag mot övergödningen. Regeringen satsar 60 miljoner kronor för 2018 för att minska tillförsel av näringsämnen som lagrats på botten av sjöar och hav och andra åtgärder för att begränsa övergödningen.

13. Återskapande av viktiga våtmarker. Regeringen satsar 200 miljoner kronor per år på våtmarker för att säkra dricksvattenförsörjningen och våtmarkernas ekosystem. Förutom att satsningen innebär att landskapets förmåga att magasinera vatten förbättras är det också en viktig åtgärd för att för att minska övergödningen av haven.

14. Bort med miljögifterna från haven. Runt Sveriges kust finns runt 17 000 vrak. 30 av dessa tros utgöra en akut miljöfara. Ofta handlar det om bunkerolja och annat bränsle som riskerar att läcka ut, eller som redan gör det. Regeringen avsätter 25 miljoner kronor per år i tio år satsas på att komma tillrätta med miljöriskerna från de vrak som utgör störst fara för havsmiljön. På så vis kommer myndigheterna kunna sanera mellan ett och tre farliga vrak per år.

15. Det finns ett stort behov att komma åt de ansamlingar av miljögifter som finns i Östersjön. Därför stärks nu saneringsanslaget och medel öronmärks så att kända källor successivt kan hanteras. Anslaget förstärks med 80 miljoner kr 2018, 100 miljoner kr 2019 och 145 miljoner kr 2020.

16. Läkemedel är avgörande för hälso- och sjukvården. Men då man tillverkar, använder eller gör sig av med läkemedel riskerar läkemedelsrester att komma ut i miljön. Regeringen satsar 50 miljoner kronor under 2018, 55 miljoner kronor under 2019 och 75 miljoner kronor under 2020 för att minska mängden läkemedel som hamnar i miljön.

17. Mål och pengar för att främja ekologiskt jordbruk. Ekologiskt jordbruk utan kemikalier och konstgödsel ger artrikare kulturbygder, den biologiska mångfalden gynnas.

18. Höjning av stödet till lantbrukare som hävdar gamla artrika gräsmarker såsom slåtterängar och naturbetesmarker. Vi har ett vackert och artrikt kulturlandskap från öländska alvaret till brunkullaängar i Jämtland

19. Nästan dubblerat stöd till friluftsorganisationer

20. Sänkt turistmoms, storsatsning på ekoturism

21. Två utvidgade nationalparker och en ny nationalpark

22. Inrättat ett nytt stöd för grönska och ekosystemtjänster i städer. Gröna ytor i våra tätorter spelar stor roll för bin och andra pollinatörer.

Detta kan vi jämföra med tex Vänsterpartiet, som vissa hävdar skulle ha gjort mest för miljön den här mandatperioden. De får inte med mer än en enda miljöfråga av 80(!) punkter när de listar vad de drivit i regeringsförhandlingarna den här mandatperioden! Ni kan ju döma själva…

Tillbaka till bloggar >>